Sorry.

Förlåt för att jag finns,
och förstör ditt ideal.
Kuggar alla dina tester,
inte följer din moral.


Förlåt för att ja tystnar
inte skrattar eller ler.
För att jag hela tiden tar och tar
men vädligt sällan ger.


Förlåt för att jag stänger
inte öppnar upp min dörr.
Men jag har ofriviligt ändrats
på grund av det som hände förr.


Förlåt för att jag sviker
drar mig undan långt från dig.
Förlåt för att ja springer
men inte tittar bakom mig.


Förlåt för att jag lämnar
att du får stå där utan hjälp.
Men jag vet hur allting brukar gå
på alla lassen  jag har stjälpt.


Förlåt för att jag inte
klarar ge, vad du vill ha.
För att jag inte är allting det där
som du kanske önskar att jag va.


Förlåt men jag är vilse
har på nått sätt kommit bort
Önskar att jag hittar kartan
till mitt liv, som är för kort.

Förlåt, men du, jag letar
söker djupt, för att kunna se.
Vem flickan gömd i själen
under ytan, vem hon e´.


Förlåt, jag är förkommen,
är för upptagen med mig.
Men om jag finner vad jag söker,
kanske det finns plats för dig.


Förstår du?

TEATER för sinnet som formade själen
PLAST för din oreda som står mitt i vägen
MYSTIK för dina ord som alltid blir fel
TURBULENS är ett ord som beskriver endel


FÖRVIRRING för det som står framtiden åter
en NÄSDUK till flickan som ligger o gråter
en NATT utan månens och stjärnornas ljus
du ligger där skyddad i ditt RIVNA hus


FÖRDJÄVLIGT sa offret till den som härjar
åt HELVETE med allt som du inte klarar o vejar
slå SLAGET o flytta din pjäs i det spel
som kallas för LIVETs allra hårdaste del
 
du hör MINUT för minut lämna spår i en nutid
som aldrig kommer åter men närmar sig SLUT strid
fatta nu SPADEN och gräv nu din grav
för allt som du tog men ALDRIG gav.


Kärleken.

I din utopi av ett luftslott
Cirkulerar jag där?
I en illusion av din framtid
är det mig du har kär?
Förnimms jag alls av ödets ironi
existerar ens han
som kan skapa ett vi?
Tanken skymms
av molnen grå
Man drömmer om känslan 
man önskar att få

Om kärleken man önskar
att nångång nå...

November 06

ORD
Förklädnad för färger som färgar ditt innre
Förklädnad för känslor som finns i ditt sinne
för allting man är, för allting man borde
för allting man hör eller inte gjorde
ger uttryck för pressen
och lättar på stressen.

Drömmar.

Om du tänker på drömmen
djupt innom dig
så ska ja berätta hur allt
är ett kaos i mig
om bilden man gömmer
om hur allting ska va
om orden man önskar
att man aldrig sa

Om du tänker på drömmen
ser du framtiden gro
du ser ljuset i tunneln
hur dina sinnen får ro
du ser hoppet tändas
och kärleken brinna
du ser dig lycklig för stunden
du ser dig själv vinna

Om du tänker på drömmen
som skapade dig
om den perfekta familjen
allt så soligt i sig
du är en början på livet
den gemensamma starten
på allt som betytt nått
när ömheten fått upp farten

Om du tänker på drömmen
som alla vill nå
Den är som en gåta
man borde förstå
Den är som sagan
man önskar va sann
den är som loppet
man önskar man vann

Om du tänker på drömmen
och ser hur det blev
om vilka vägar du gick
och alla orden du skrev
På allt som du tyckte
på allt som du kände
på allt som gick fel
på allting som hände

Om du tänker på drömmen
som starten på livet
drömmen är frågan
och svaret är givet....


Oktober 2006.

Är du rädd för höjden?

Titta aldrig ner.

Är du rädd för mörkrets ibrott?

Blunda aldrig mer.

Är du rädd för alla småkryp?

Undvik de du kan.

Är du rädd att tappa fästet?

Ge dig aldrig till en man.

Är du rädd för dina minnen?

Se dig aldrig om

Är du rädd för vad du känner?

Acceptera de som kom.

Är du rädd för dina ögon?

Allt, är inte vad du ser.

Är du rädd för att bli ensam?

Man får tillbaka vad man ger.

Är du rädd för det som kommer?

Slappna av och låt det ske

Är du rädd att göra bort dig?

Andas djupt och le

Är du rädd att inte duga?

Varje människa är unik

Får du skit från dina "vänner"

Hugg i hjäl dom med en spik!


Mars 2006

I väntan på våren.

Ett svart moln cirklar runt mitt sinne.
Det döljer tynger och besvärar sig
Det jävlas med mitt innre.

Bleknar i en väntan
jag aldrig frågat efter
försvinner i en hopplös längtan

vem bryr sig om en fjäril
när vintern härjar som mest
för vad tjänar det till?

förpuppad i vinterskrud
uppsminkad som
billig, sönderknarkad bröllopsbrud

trycker undan det  som ännu finns
bedövar för att glömma
allt det man minns

ge mig nått lugnande
för att stilla
själens konstanta gungande

Faller isär
skriker i tystnad
varför finns ingen där