Bara ord.

En mark som ger vika
En grund som försvinner
Stormen drar fram
Över marken den vinner
En fågel som skriker
Ett barn som gråter
Allt som är kännt
Kommer aldrig åter
En raderad värd
Står kvar att beskåda
Ångest pyr fram
Som en gubbe i låda
Dags att se framåt
Låta allting stå kvar
Bara vandra och glömma
Allt det som var